Lejonhjärta kap 12 (block 52): Page #27
Original title: 43735.jpg
HTML
plötsligt en blixt och en åskknall och sen var
helvetet löst över oss jag visste inte att det fanns
såna -åskväder- -dundret- åskan kom rullande -mellan bergbackarna- över bergen så
att man inte längre hörde karmafallet och ljungeldarna
jagade varann ibland blev allt flammande ljus och så i
nästa stund ett ännu -mörkare mörker urtidsmörkret-
-det kändes gruvligare hemskare-+jobbigare mörker+ -ja det var-
-verkligen som själva urtidsmörkret gruvligt hemskt och farligt- +själva urtidmörkret kändes det som+
-kändes det som ja det kändes som urtidsmörkret-
-själva urtidsmörkret- -+ett urtidsmörker+- -så kändes det åtminstone-
och där kom en blixt förfärligare av -dom- alla
-och- den kastade sitt -+förfärliga+- ljus över -all välden- allt som var
-ett kort ögonblick lyste den upp- och i det ljuset
såg jag katla