Lejonhjärta kap 12 (block 52): Page #19 Original title: 43719.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: Completed Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 12 (block 52): Page #19 Go full screenExit full screen Layout Reset -de- -då- jag vände på huvudet för att se var jag hade jonatan och jag skrek till när jag såg honom var han hängde långt ut i fallets yttersta gränser [eller: i pilens yttersta grenar/lek] upp och ner med bena -klamrade i [...]- om en trädgren hängde han där och just när pärk -som nu var kritvit i syna och skrek- kom -drivande förbi- mitt under honom -på sin häst- högg jonatan -honom i håret- -drog i hans hår- +honom i håret+ och drog in honom så att han kunde få fäste i en gren och sedan kallade jonatan på märren kom lilla märr kom kom [resten av sidan överstruken) -hon hade ju redan drivit förbi men -nu hade hon blivit av med den där klunsen på sin rygg och- hon gjorde ett vilt försök att komma till honom -jonatan- bit för bit kämpade hon ändå var det nästan slut med hennes krafter och jag vet inte hur hon kunde men hon kämpade sej tillbaka så vis att- jonatan- dangel [gissning att det finns ett småländskt ord för utrustning i oordning, jfr dingeldangel, tingeltangel/lek] fick tag i hennes tygel men sen blev det en dragkamp -som var hemsk- mellan jonatan och floden för floden ville leda med sej både jonatan och märren jag blev helt vild och jag skrek åt pärk