Lejonhjärta kap 12 (block 52): Page #17

HTML

och att se -[...]- hur hon kämpade när strömmen tog henne

hon kommer att driva rakt ner mot oss sa Jonatan

-ja sa jonatan- pärk kan göra vad han vill — till klippan

får han henne aldrig

men hon försökte det gjorde hon verkligen å vad hon slet

och försökte simma mot strömmarna stackars märr -hon - -+fick+- -greps-

-nog ab- +full+ dödsångest när hon kände att floden var starkare

än hon

och pärk förstod visst äntligen att -nu- -+här+- +nu+ gällde det hans -eget- liv

då ville han ha henne tillbaka in till stranden och -han- -han fick-

-greps väl av +[...]+ -dödsångest han också när- +men+ han märkte +snart+ att det

inte gick för strömmarna ville inte som han strömmarna ville ha

honom till karmafallet och det förtjänade han men jag tyckte synd

om hans märr hon var alldeles hjälplös nu -och pärk var kritvit av skräck-närmare och närmare-

-och pärk var kritvit i ansiktet av skräck hade blivit så blek-

-vårt träd fördes hon [överkrivs av:]de hur märren än kämpade emot och snart skulle- [svårtytt]

- hon[överskrivs av:]de driva förbi och försvinna- de kom drivande mot oss

-pärk hade blivit så blek- +precis som jonatan hade sagt snart skulle de vara förbi och försvinna+