Edit Browse revision history View notes

HTML

hon slog förklädet för ögonen, jag tror att hon grät

jag stod inte ut med att se det så jag gick

och letade upp litet fler smultron men jonatan

satt kvar och pratade länge med elfrida

jag funderade medan jag plockade mina smultron

vem var katla och var fanns katla? när skulle jag

-någonsin- få veta det?

vi kom fram till floden så småningom det var

mitt i värsta middagshettan -och jag var trött-

-av värmen- solen satt som en eldkula uppe på

himlen och i vattnet glittrade det också och

blänkte som tusen små solar vi stod högt

uppe på strandsluttningen och såg floden djupt under oss

vilken syn det var de uråldriga flodernas flod rusade

mot karmafallet så att skummet yrde, med allt

sitt väldiga vatten ville den dit -[...]- +och+ vi kunde

Metadata