Lejonhjärta kap 10-11 (block 454): Page #14
Original title: 52109.jpg
HTML
sitt svärd jag såg hur det blixtrade till i
solljuset men i samma stund tog jonathan ett tag
om min nacke och pressade mej in
- om nacken på mej och pressade mitt ansikte-
in mot sitt bröst +han gömde mitt ansikte+ och jag såg inget mer
jag kände bara eller kanske jag hörde hur det snyftade
till där inne -i bröstet på- +i+ jonathans +bröst+ och när vi
gick hem grät han det brukade han aldrig göra annars
de sörjde i törnrosdalen den dagen
alla sörjde alla utom tengils soldater -för dom-
-var det glädjedagar när tengil kom och det var det-
-den här dagen också knappt hade blodet hunnit torka -
-efter det där svärdshugget på torget knappt hade tengil-
-farit och han gjorde kalas varje gång för-
-alla sina tengilsmän eftersom han varje gång gjorde
-kalas för tengil gjorde kalas för sina
-tengilsmän de var glada direkt varje gång