Lejonhjärta kap 10 (block 453): Page #11

HTML

gamle man har vi inte -träffats förr- sett varandra förr

jonatan tyckte om att klä ut sej han brukade

spela teater för mej i köket om kvällarna medan

vi levde på jorden menar jag han kunde verkligen spöka ut

sej och göra sej rolig jag -brukade- skrattade -ibland-

så att jag fick ont i magen

men nu här inför tengil

det var nästan för fräckt

jag måste se vad som sker jag också viskade han

och nu skrattade han inte -mer- det fanns heller inget

att skratta åt

för tengil lät alla män i törnrosdalen

ställa upp sej på led framför honom och med sitt

grymma pekfinger +som det satt en stor diamant på+ pekade han ut vilka av dom

som skulle föras över floden till karmanjaka jag

visste vad det betydde jonatan hade berättat det

för mej ingen av dom som tengil pekade på