Edit Browse revision history View notes

HTML

jag berättade vad jag hade skrivit det var för att sofia

inte skulle bli orolig sa jag

då skrattade jonatan

inte orolig jo det kan du inbilla dej och jag då

hur pass lugn blev jag tror du när jag vick veta att

jag hade dej nånstans uppe i nangijalas berg

jag måste ha sett skamsen ut för han

skyndade sig att trösta mej

modiga lilla skorpan nog var det en evig

tur och lycka +i alla fall+ att du var där och ännu mer tur och

lycka att du nu är här

det var första gången någon hade kallat mej modig

och jag tänkte att om jag fortsätter så här så

kanske jag kan få heta lejonhjärta utan att jossi

får ont av det

Metadata