Lejonhjärta kap 8 (block 51): Page #23
Original title: 43541.jpg
HTML
och hade jag inte haft kader och den svarta rompan på
hans häst rakt framför mej så skulle jag ha
jublat tror jag men nu gjorde jag inte det
nej det gjorde jag verkligen inte
stigen fortsatte att kröka och slingra sej
precis som förut men snart bar den brant neråt jag
förstod att vi närmade oss törnrosdalen ändå
trodde jag det knappt när jag plötsligt såg den rakt
nedanför mej och den var lika vacker som körsbärsdalen
där den låg i morgonljuset med sina små hus
och gårdar och sina gröna sluttningar och blommande
törnrossnår hela drivor av -körsbärsblom- -+törn+- törnrosor
var det det såg så lustigt ut uppifrån
nästan som ett hav med skär fradga på
de gröna vågorna -ja körsbä- ja törnrosdalen