Lejonhjärta kap 8 (block 51): Page #17
Original title: 43529.jpg
HTML
tillräckligt hemskt han kunde inte se mej heller men han borde
ha kunnat höra mitt hjärta hur det bultade medan
jag låg där och väntade på vad som skulle komma
när veder hittade tre hästar i stället för två
de gnäggade lite när veder kom alla tre
fjalar också jag skulle känna igen fjalars
gnäggning bland tusen andra men veder det nötet han hörde
ingen skillnad tänk han märkte inte ens att där var tre
hästar i grottan han drev ut de två som stod
närmast öppningen - det var deras egna - och följde själv efter
så fort jag blev ensam med fjalar rusade jag upp
och la min hand över nosen på honom snälla snälla fjalar
var tyst bad jag inom mej för jag visste att om
han gnäggade nu[ordet nu understruket] då skulle de höra -honom- det där
ute och inse att nånting var fel