Edit Browse revision history View notes

HTML

jonatan kvickt skulle kunna försvinna in i sitt

gömställe om någon kom

men först var vi ute i stallet +jonatan och jag+ och fodrade

våra hästar det var härligt att se dom tillsammans

igen de stod med huvena så tätt intill

varann jag skulle tro att de -pratade- på något

vis talade om för varann allt som de hade

varit med om jag gav dom havre båda två

jonatan ville först hejda mej men sen sa han

-nåja- jo låt dom få det för en gångs skull

men havre det ger man inte längre åt hästarna

här i törnrosdalen

när vi kom in i köket hade mattias

satt fram en skål med soppa på bordet

vi har inget annat och det är mest vatten sa han

Metadata