Lejonhjärta kap 9 (block 450): Page #11

HTML

smög bland törnrossnåren med bianka

såna snår fanns det runt hela mattisgården

och törnrosor är nånting som jag tycker om

för de luktar så gott inte starkt alls bara så

fint men jag tänkte för mej själv att törnrosor kan

jag nog aldrig mer känna doften av utan att få

hjärtklappning och komma ihåg hur vi smög bland

buskarna jonatan och jag så nära muren där tengismännen lyssnade och

spanade kanske mest efter en med namnet lejonhjärta

[flera rader med strykningar] -[...]- -spanade- -[...flera ord oläsliga]-

-efter en med namnet lejonhjärta- -kanske mest efter en- [...] -allt-

-så nära murens-

-upptäcka-

-och när som helst kunde kasta sig över oss-

-där grymma tengismän lyssnade och spanade efter -[...]-

-[...]- -efter allt som rörde sej i skymningens -[...]- -och- -[...]-

jonatan hade svärtat sej lite i ansiktet

och dragit en huva långt ner över ögona han såg

inte ut som någon jonatan det gjorde han inte men ändå

-tankstreck hur farligt var det inte- -var det fara för hans liv- var det farligt och gällde hans liv

+var gång han lämnade+ sitt

-var det ju livsfarligt för honom att lämna-

gömställe hundra man letade efter honom dag och natt

det visste jag +-ju-+ och det hade jag talat om för honom [forts 10/4 Ola Persson]