Lejonhjärta kap 8 (block 448): Page #33

HTML

nej inte så värst sa jag men jag visste +-men visste jag- varken för jag sa -knappt vad jag- sa eller vad jag gjorde +-vettskrämd och förtvivlad som jag var- snart -väntar för nu var jag vettskrämd och förtvivlad för mej- -så vettskrämd och förtvivlad väntade mej ingen räddning för jag- -fanns ingen räddning undan katlagrottan det förstod jag-

+-nu var jag+ vettskrämd [...] och för mig fanns ingen räddning undan katlagrottan +det förstod jag+-

-men då hände det ett under jag fick syn på- och väntade bara på att bli kastad ner i katlagrottan +men då hände ett under+

-ett vitt litet hus- tro det eller ej utanför ett litet vitt

hus alldeles innan muren kanske hade jag inte vågat göra

det jag gjorde om det inte bland alla de blå duvorna

hade funnits en som var snövit en enda

jag fick tårar i ögonen såna duvor

hade jag bara sett hos sofia och så en gång

utanför mitt fönster för länge sen och i en annan värld

och nu gjorde jag nånting oerhört

jag hoppade av fjalar och med ett språng var jag framme

hos gubben jag kastade mej i hans famn