Lejonhjärta kap 8 (block 448): Page #19 Original title: 47475.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 8 (block 448): Page #19 Go full screenExit full screen Layout Reset 19. ibland när det är något riktigt farligt så är det som om man räddade sig utan att tänka jag kastade mig bakåt och satte iväg så långt bort jag kunde -kravlade ihop i- som ett jagat djur skulle ha gjort och kravlade mej in i grottans djupaste hörn -jag såg veder komma- jag såg veder komma borta vid öppningen men i nästa ögonblick var han inne i i grottans kolmörker och jag kunde inte se honom mer -jag visste att han fanns där men jag kunde- bara höra honom och det var tillräckligt hemskt han kunde inte se mej heller men han borde ha kunnat höra mitt hjärta -bulta för min ångest för- -som det bultade~ hur det bultade medan jag låg där och väntade på vad som skulle komma när veder hittade tre hästar Istället för två de gnäggade lite när veder kom alla tre fjalar också jag skulle känna igen fjalars gnäggning bland tusen andra men veder det nötet han