Lejonhjärta kap 8 (block 448): Page #19
Original title: 47475.jpg
HTML
19.
ibland när det är något riktigt farligt så är
det som om man räddade sig utan att tänka
jag kastade mig bakåt och satte iväg så långt bort jag kunde -kravlade ihop i- som ett jagat djur skulle ha gjort
och kravlade mej in i grottans djupaste hörn -jag såg veder komma-
jag såg veder komma borta vid öppningen men i nästa ögonblick var han inne i
i grottans kolmörker och jag kunde inte se honom mer -jag visste att han fanns där men jag kunde- bara höra honom och det var tillräckligt hemskt
han kunde inte se mej heller men han borde ha kunnat
höra mitt hjärta -bulta för min ångest för- -som det bultade~ hur det bultade
medan jag låg där och väntade på vad
som skulle komma när veder hittade tre hästar
Istället för två
de gnäggade lite när veder kom alla tre
fjalar också jag skulle känna igen fjalars
gnäggning bland tusen andra men veder det nötet han