Lejonhjärta kap 8 (block 448): Page #11

HTML

11.

nu kunde jag inte ens gråta längre så rädd

var jag men jossi var belåten där ute vid

elden

ja vänta bara tills jag kommer hem då ska

jag ta hand om karl lejonhjärta han blir

inte svår att lura i ett bakhåll [...] det går

med lite kakor och sen lurar man dit

sofia att komma och försöka rädda honom

sofia är inte hon lite för klipsk för dej

sa kader kan du lura henne tror du

jajamensan sa jossi utan att hon anar

vem som gör det för mej litar hon på

andra har hon nog misstänkt men aldrig mej

-han log [...belåtet]- han var nöjd så att det kluckade i honom

sen har ni både henne och lille lejonhjärta -pojken också- hur