Lejonhjärta kap 7 (block 447): Page #22

HTML

och jag önskade mej tusen mil därifrån men nu

var jag här och alldeles nära mej hade jag några

som _kunde_ vara vänner men lika gärna fiender och jag

måste ta reda på vilket hur förskrämd jag än var

så jag la mej platt på magen och började

krypa mot rösterna där ute månen satt

mitt i grottöppningen och en strimma månljus

föll rakt in i mitt gömställe men jag

höll mej i mörkret vid sidan om

och -krälade- +ålade+ sakta sakta allt närmare

rösterna

de satt ute i månskenet och höll på

att göra upp en lägereld två stycken med grova

ansikten och med svarta hjälmar på huvudet det var

första gången jag såg några av tengils