Edit Browse revision history View notes

HTML

någonstans måste jag vila för natten

helst där det inte finns några vargar sa jag

till fjalar och det tror jag han höll med om

vem var det förresten som hade trampat upp

bergsstigarna mellan nangijalas dalar från början

vem -var det som- hade tänkt ut hur den här stigen till

törnrosdalen skulle gå var det nödvändigt att låta

den slingra sej fram på såna små eländiga

klipputsprång utmed såna förfärliga stup jag

visste att om fjalar gjorde så mycket som ett

enda litet feltramp så skulle vi störta

ner i djupet båda två och sen skulle ingen

i evigheters evighet veta

vad det hade blivit av karl lejonhjärta och hans

häst det blev värre och värre till sist vågade

--- LSN

Metadata