Lejonhjärta kap 7 (block 446): Page #23

HTML

[hela sidan överstruket med ett lodrätt streck i mitten]

får litet bättre plats hörde jag en grov röst

som sa och -där kom det- strax kom två stycken hästar

klampande in till oss -och- de gnäggade -högt- när de märkte

fjalar och fjalar gnäggade tillbaka men sen stod de

tysta bredvid varandra och var visst goda vänner

och -vilka de än var som kommit- +ingen av dem+ där ute i gläntan

-så- måtte -de- -inte- ha märkt att det var en

främmande häst som gnäggade för de fortsatte att

prata som om de var ensamma i världen

[följande stycke överstruket med 5 nya lodräta streck; det första täcker även detta stycke]

och jag för min del jag önskade mej

tusen mil därifrån jag var rädd så att

jag mådde illa vilka var de där ute

och vad hade de för ärende uppe i bergen i natt