Lejonhjärta kap 7 (block 446): Page #22 Original title: 47377.jpg Protection: Open to all Expiration: Never Status: In progress Mark this revision as complete Cancel Lejonhjärta kap 7 (block 446): Page #22 Go full screenExit full screen Layout Reset [hela sidan överstruken med ett lodrätt streck i mitten] han gnäggade litet kanske han längtade hem till sitt stall jag bad honom om förlåtelse för att jag hade dragit ut honom på sådana här äventyr och jag gav honom havre och klappade honom och sa god natt åt honom igen och sen rullade jag in mig i filten längst in i grottans mörkaste hörn och somnade som en sten innan jag hann skrämma upp mig ett enda dugg jag vet inte hur länge jag hade sovit men plötsligt for jag upp ur sömnen +-men plötsligt vaknade jag av något-+ -med ett ryck- +och blev klarvaken+ jag hörde röster och jag hörde hästar gnägga -det var folk där ute i gläntan- +där ute i gläntan+ mitt hjärta satte i att banka -så det gjorde ont i bröstet jag kände- -att nu var det farligt- +för vem vet+ de där som hade kommit var kanske farligare -än- än några vargar -det visste jag- -kör- +driv+ in hästarna i grottan så att vi