Lejonhjärta kap 7 (block 446): Page #5

HTML

feltramp så skulle vi störta ner där båda två

och sen skulle ingen i evigheters evighet

veta vad det hade blivit av karl lejonhjärta och

hans häst

men fjalar trampade inte fel

fram mot kvällen var vi trötta både

fjalar och jag och då slog jag läger för natten

på en liten grön plätt där fjalar kunde beta

och nära en bäck där vi kunde dricka båda två

och sen gjorde jag upp en lägereld i hela

mitt liv hade jag längtat efter att få sitta

vid en lägereld för jonatan hade berättat hur härligt

det var och nu äntligen

nu skorpan äntligen ska du få veta hur

det känns det sa jag högt för mej själv