Lejonhjärta kap 6 (block 443): Page #18
Original title: 46971.jpg
HTML
och jag drömde om jonatan -och det var- en dröm
så fasansfull att jag vaknade av den
ja jonatan skrek jag jag kommer skrek jag och rusade
upp ur bädden i mörkret omkring mej var det som
ett eko av vilda skrik, jonatans skrik. han hade -för det som hade-
ropat på mej i drömmen -och skrek på hjälp- +han ville ha hjälp+
jag visste det jag hörde honom än och jag ville störta
rakt ut i mörka natten för att komma till honom
var han än fanns men jag förstod ju +snart+ hur omöjligt det var
vad kunde jag göra, ingen var så hjälplös som jag
jag kunde bara krypa ner i min bädd igen
och där låg jag och darrade och kände mej
vilsen och liten och rädd och ensam ensammast i
världen -ungefär- tror jag
-och inte blev det +mycket+ bättre fast morgonen kom och-
+och inte hjälpte det så värst att morgonen kom och det blev ljus+
+klar dag+
--- LSN