Lejonhjärta kap 4* (block 436): Page #17

HTML

snart var vi nere i byn och kom klampande

bygatan fram på våra hästar det var inte svårt att

hitta dit vi skulle för vi hörde skratt och

prat på långt håll och skylten såg vi

också med en stor förgylld tupp på jo då

där låg guldtuppen just ett sånt där -[trevligt]-+gemytligt+ gammalt

värdshus som man brukar läsa om i böcker

det lyste så hemtrevligt ur de små fönstren

man fick verkligen lust att pröva hur det var att

gå på värdshus för det hade jag ju aldrig gjort

men först red vi in på gården och där

band vi grim och fjalar bredvid en massa andra

hästar som stod där det stämde nog när jonatan sa

att man måste ha häst i nangijala

jag tror varenda människa i hela körsbärsdalen

--- LSN