Lejonhjärta kap 4* (block 436): Page #5

HTML

surrar omkring i körsbärsblommen och hästen

sträcker iväg i galopp och man är inte rädd alls

-inte rädd för nånting inte rädd mera!- tänk man

är inte ens rädd för att det plötsligt ska ta slut

så där som allt roligt brukar göra inte i

nangijala! inte här i körsbärsdalen åtminstone!

vi red länge över ängarna hit och dit

som det föll sig -och- sen följde vi stigen utmed

ån i alla krokar och krumbukter och plötsligt

såg vi morgonrökarna från byn nere

i dalen först bara rökarna och sen hela

byn med sina gamla hus och gårdar

vi hörde tuppar gala och hundar skälla

och får och getter bräka det lät som morgon

alltihop byn hade visst vaknat alldeles nyss

--- LSN