Lejonhjärta kap 1-2 (block 432): Page #20

HTML

hans ansikte det rann lite blod ur ena mungipan

och han kunde nästan inte tala men det var som om han änd

försökte le -lite grann- och -så viskade han- +-sa han med en tyst och konstig röst+- +han fick fram ett par ord+

"gråt inte skorpan vi ses i nangijala!"

bara det sa han och inget mera sen slöt

han ögonen och fok kom och bar bort honom

och jag såg honom aldrig mer

-de- +den+ första -dagarna och nätterna- +tiden+ efteråt vill jag inte

-jag måste försöka glömma men jag minns ändå-

-det gör så ont bara jag tänker-

komma ihåg men det går inte att glömma nånting så hemskt

och ont -på det hur jag längtade efter jonatan och saknade [gissning]-

jag låg här i soffan och tänkte på jonatan

tills jag trodde huvet skulle spricka +och värre än jag längtade efter honom kan ingen längta -jag var-

+jag var+ rädd också det kom för mej att tänk om det inte var

sant det där med nangijala tänk om det bara

var en sån där rolig sak som jonatan brukade