Lejonhjärta kap 1-2 (block 432): Page #13

HTML

fast tänk vad det skulle ha varit bra om du hade

kommit först +sa jag+ så att det var du som satt där och

metade

det höll Jonatan med om han tittade på

mej länge, så där snällt som han brukade -+och plötsligt såg-+ -lessen-

+-lessen såg han ut så han så lessen ut+-

-och till sist sa han tyst och liksom så sorgset-

+och jag märkte att han var lessen för han sa så -sorgset- tyst och liksom sorgset+

men istället måste jag leva på jorden

+-sa han liksom så sorgset+-

utan min skorpa! i nittio år kanske!

det var vad vi [ser ut som att det står han under vi] trodde ja!

2.

nu kommer jag till det svåra det som jag inte

orkar tänka på och inte kan låta bli

att tänka på

-jonatan!- min +bror+ jonatan [kanske ja], det kunde

ju vara så att han fortfarande fanns hos mej